Koltrasten sjunger i skymningen...

Idag hittade jag en sak på baksidan. Två ägg. Gröna och lite brunspräckliga. Det ena hade en stor reva som det sipprade lite blod ur, det andra var halvt och i skalhalvan så låg en liten, liten fågelunge. Den var helt oskadd, men död.
Dumma rovdjur... Men samtidigt så är det ju naturens gång.
Men jag kan inte hjälpa det. Det knep lite i hjärtat när jag såg den lilla döda nakna fågeln. Så skör, så utsatt, så bräcklig låg den där i sitt skal.

Det är så ovanligt att man får chansen att se fågelungar så tidigt och få se hur de ligger inuti skalet. Så jag passade på att visa min systerson det.
Han tyckte det såg ut som att den låg och sov. :)
Han var helt förundrad över hur liten den var. Så stod vi och funderade på vad det var för sorts fågel.

När jag kom hem så letade jag på nätet och hittade tillslut en bild på ett lika dant ägg som det jag hittade.
Det var en koltrast.

För er som inte vet hur en koltrast ser ut så har jag lagt in en bild nedan.
Koltrasten är känd för att den sjunger så vackert och vemodigt i skymningen. Nästan som att den säger godnatt till världen.

Här är ägget och den lilla fågelungen.





Och så här hade den sett ut om den fått leva till vuxen ålder.



Det finns även en dikt om koltrasten som en kvinna vid namn Yvonne B Kvist skrivit.

Sången om livet.  

Koltrasten sjunger i skymningen och hjärtat fylls av längtan och vemod. Längtan efter livet och vemod över det som var. En gång bar koltrasten bud till mig om död. Eller var det om liv? Kanske sjöng den för att berätta att min vän färdats till en annan tillvaro, där koltrastarna också sjunger. Sången om livet. Det eviga livet som vi fått som gåva av Gud själv, eller Livet självt om man så vill. Det eviga livet som blev mänsklighetens genom att Jesus besegrade döden en påskdag för länge sedan. Koltrasten sjunger i skymningen och i all saknad man kan känna efter dem som inte finns här längre, känns det som om gränsen mellan detta livet och nästa är ganska transparant. Kanske lyssnar vi till samma koltrast när skymningen faller och horisonten löses upp i färgerna efter solljuset. Kanske sjunger den för oss alla i himlen och på jorden. Sjunger livets sång. I skymningen.

Har mamma allt? Köp en get eller en barnmorska!

Nu är det snart dags för att fira våra älskade mammor igen! :)

Men vad ska man göra för att fira denna underbara och helt fantastiska individ?

Självklart så basunerar alla affärer ut sina varor, köp detta för det är helt jättebra och helt enkelt omöjligt att leva utan och det är bäst!

Men jag har samma funderingar varje år... Jag vill ju gärna ge min mamma något. Jag firar min mamma lite då och då för att hon helt enkelt är den bästa mamman man kan ha. Det behöver jag ingen dag till. Men när det ändå ÄR morsdag, så vill jag ju ändå ge henne något. Fira henne på något sätt...
Så jag brukar baka något, bjuda henne på fika och även ge henne en liten present av något slag.

Men år efter år så dyker samma fråga upp gång på gång... Vad ger man en som nästan har allt redan?? Och att ge henne choklad av favoritsort känns så tradigt och fantasilöst.

Då kom jag på det... För någon månad sen var jag in på action aid och tittade på deras hemsida. Jag brukar gå in där och titta lite. Det är en religiöst och partipolitiskt oberoende organisation som samarbetar med  över 2000 andra organisationer världen runt. De har i över 35 år kämpat mot fattigdom världen över.

Så här skriver de på sin hemsida:

"ActionAid vägrar acceptera den extrema fattigdom som dödar 28 barn varje minut - och vi har bestämt oss för att göra något åt saken.

ActionAid har 35 års erfarenhet av att bekämpa fattigdom. Vi anser att fattigdom är en orättvisa och arbetar tillsammans med de fattiga för att stärka deras egna initiativ att ta sig ur fattigdomen.  

Fokus på kvinnor och flickor
I allt vårt arbete fokuserar vi på kvinnor och flickors situation eftersom det är det mest effektiva sättet att minska fattigdomen i ett område. Kvinnor och flickor tillhör de mest utsatta i världen. De saknar inte bara mat, rent vatten och hälsovård utan även utbildning och möjligheten att ta sig ur sin situation."

Och de har kommit på ett jättebra koncept!
Nämligen: Presenter mot fattigdom! :)

Presenter mot fattigdom är en finurlig och ovanlig gåva som samtidigt som du ger bort den, hjälper fattiga kvinnor och flickor till ett bättre liv.

Du kan till exempel ge bort en dräktig get till en fattig kvinna i Mocambique, då får de snabbt näringsrik mjölk och kan sälja överskottet på marknaden... Eller varför inte köpa en utbildning till by-barnmorska åt en kvinna i Sierra Leone? Där de fattiga kvinnorna inte har råd att gå till läkare eller sjukhus när de ska föda barn, så väldigt många förlossningar slutar med att både mamman och barnet dör.
Det finns 8 olika presenter man kan välja mellan, för allt från lite drygt en hundring upp till en tusenlapp.

Så istället för att bara fira min egen mamma på denna mammornas dag, så tänker jag fira hela världens underbara mammor genom att ge min mamma en present som gagnar andra, som behöver det oändligt mycket mer än någon mamma här uppe i vårat lilla i-land.

Frågan är bara blir det en get? Eller blir det en barnmorska? :)




Så vackra... Så jobbiga...

Titta på de här bilderna.








Vackra bilder, färgrika och spännande...
Är det en konstnär som gjort nya tavlor? Kan man köpa dem till vardagsrummet eller sovrummet?

Sanningen är den, att dessa vackra saker finns kanske i ditt sovrum redan.
Du kanske till och med blir dålig av dem.

Det kliar i ögon, näsa och mun. Du nyser och snorar. Ögonen rinner och sväller igen...

Vilken är denna vackra bov?

Pollen.

Uppifrån och ner.
1. Pollen av malva
2. Pollen av tigerlilja
3. Pollen av ambrosia

Så många människor längtar efter sommaren i sverige. Varmt, soligt och skönt.
Och så många fasar inför den. "Hoppas det regnar mycket, då blir det inte så mycket pollen i luften."

Tänk att denna fasa och plåga kan ha ett så vackert "ansikte"...

Kärlek är...



Att ligga nära...




Att kråma sig för varandra...




Och att dela bädd. :)

Barn och djur.

Kaninungarna har växt nu. :) De är ju inte jättestora, men ändå mycket större än för bara någon vecka sedan.

Jag tog med min systerson dit idag och tittade på dem. Vi träffade där en jättesöt liten flicka som min systerson blev väldigt förtjust i. :) Han klappade på henne och kallade henne för jättesöt. Och så impade han på henne genom att visa sina skrapsår som han faktiskt fått av en blade(beyblade), som var gjord av JÄRN.... Så sa han och så stod han och såg så där coolt avslappnad och lite halvkaxig ut. *ler brett*
Hon såg självklart impad ut! :)

Det är så mysigt att se barn hur de interagerar, leker och kommunicerar. Det gör en så glad. :)

Djur och barn hör ihop tycker jag... Det är så synd om barn som är så allergiska att de inte kan ha några djur. Självklart tycker jag att djur borde få vara en del av alla barns vardag, jag är ju själv uppvuxen med djur. :) Vi har i vår familj haft hästar, hundar, kaniner, marsvin, fåglar, hamstrar, ödlor och en och en annan man... Nej just det... De klassas ju inte som djur. *inte det minsta seriös*

Men jag tycker nog att jag sett att de flesta barn mår bra av att ha djur i sin närhet. :)

 

Sov så gott lilla Petter...

Igår var jag hos min vän Cattis.

Helt plötsligt så ställer sig Petter upp, hennes boxer. Han springer runt fåtöljen där jag satt och rätt in i hennes famn. Så började han krampa... Sen var han förvirrad och tittade på en när man pratade med honom som att: Jag ser att din mun rör sig, jag hör att något kommer ur den. Men jag förstår inte vad du säger...

Sen krampade han ytterligare 3 gånger inatt.

Så idag skjutsade jag Cattis med Petter till veterinären så fick Petter somna in.

Lilla gubben... Jag är så ledsen... Din matte saknar dig så fruktansvärt mycket. Din lill-matte och lill-husse med.
Du betydde så mycket för dem. Och jag kommer sakna dina kramar...

När jag var hemma hos Cattis så brukade han komma smygande, så klättrade han försiktigt upp i famnen med framdelen av kroppen. Så när jag la mina armar om honom så tryckte han upp sitt huvud under min haka. Han kramade tillbaka.
Han var alltid pigg och glad, ända in i det sista.
Det sista han gjorde var att stå och vifta på svansen och titta på veterinären när han gjorde iordning sprutan som skulle söva honom.
Lilla gubben. Vi kommer alla att sakna dig fruktansvärt mycket.

Sov så gott älskade Petter, vila skönt...

 


Spöregn och snorliknande slem på skorna!

Ok, det var inte riktigt min dag...

Först tänkte jag åka och handla, jag har ingen kod på mitt kort, vilket betyder att jag behöver mitt körkort för att kunna handla.. Upptäcker då att min mamma inte har lämnat tillbaka mitt körkort som hon behövde några dagar innan.
Jag morrade och muttrade. Men åkte med min syster och handlade ändå.

Tänkte: Men mamma kanske kan föra över pengar till ett annat konto... Försöker ringa hem till henne och då har hon lagt av luren av misstag... Försöker ringa till hennes mobil och då är det avslagen!! Hur ofta händer det då??

Aja, skit samma tänkte jag.

Åkte runt med syster i västerås och tittade på lite saker inför mammas födelsedag.

Sen åkte vi till mcdonalds och handlade lite mat och åkte hem till syster.

När vi kom hem till henne så såg vi plötsligt att studsmattan (ni vet en sån där GIGANTISK med skyddsnät runt) hade BLÅST ner i bäcken... Den låg upp och ner... Det ska tilläggas att det är höga och branta sidor från gräsmattan ner till bäcken. Vad är sannolikheten att ett sånt monster blåser ner i en bäck och landar upp och ner?

Vi tänkte: Vi äter först...

Sen gick vi ut, regnet pissade ner... (självklart)

Jag upptäckte att mina skor absolut inte var vattentäta för fem öre. Jag har tydligen två hål under skorna...
Min jacka går inte att dra ihop, för att dragkedjan är trasig!! WTF!
Och åter igen... Regnet pissade ner...

Klättrar och glider ner för kanterna ner till bäcken och försöker dra upp skiten, eller vicka den rätt så att man sen ska kunna dra upp den... Tung som ett as är den.... Varpå den lilla gräsbit jag står på vid bäckens kant ger vika och jag halkar nästan omkull... Och sträcker magmusklerna på höger sida... Känner hur de krampar ihop och knyter sig... Det gjorde så fruktansvärt ont!!

Och regnet fortsatte bara att pissa ner...

Tillslut så klättrade vi upp och ringde på förstärkning. Vi lyckades efter mycket om och men dra upp studsmattan. Den och mina skor var täckt med snorliknande slem från bäcken som luktade illa. Det var alldeles fullt i nätet. *rynkar näsan*

Då, när jag genomblöt stod där i regnet och tittade på studsmattan och höll mig i sidan så kom jag att tänka på en sak:
Jag ska gå med hundarna när jag kommer hem... Och mina nytvättade kläder hänger på tork, jag har inget som inte är halvfuktigt och kallt att ta på mig...

Som sagt var, det var inte alls min dag.

Men idag är det bättre igen. :) Jag hann gå med hundarna innan det började regna och jag ska precis slå på en film, för canal+ har frivisning hela helgen. :) Och dessutom så har jag cashewnötter och kall pepsi max... :) Till och med surgubben som alltid är otrevlig mot mig hälsade på mig idag och stannade och PRATADE trevligt... *chockad* Han som bara brukar fräsa ifrån när jag glatt hälsar på honom... :)

Så skitdagarna kommer ibland, men jag tror det är meningen. Jag tror inte att vi skulle uppskatta allt som faktiskt är bra i livet om vi inte hade våra skitdagar. :)


Så tillslut så kom den då...

Ved...
3 kubik färdigkluven björkved. :)

Han hittade hit farbrorn. Så nu har vi staplat veden och nu ska den få torka till vintern, då ska jag hjälpa mamma att stapla den inomhus. För min mamma har ett helt rum som hon staplar veden i! :) Så slipper hon gå ut och hämta den i snö och rusk. :)

Stackars farbrorn... Jag tyckte så synd om honom att jag fick lov att bjuda in honom på en kopp kaffe och en bit kaka. Nog var han lite eljest alltid... Men det var mest synd om honom. Han stod och lättade sitt hjärta för mig medan vi plockade veden av släpkärran.

Jag undrar hur det kommer sig...
Många bara litar på mig och lättar sina hjärtan. Så har det alltid varit. Det är så för mamma och syster med. Jag vet inte, vi kanske ger intryck av att vara väldigt snälla...
Ja ja Malin... Jag vet att jag inte är så snäll alltid. *skratt* Men det är faktiskt inte du heller! *lipar åt dig* Jag har lärt mig av en mästare... ;)
Nej skämt å sido...
Min syster är ett rivjärn, på ett bra sätt. :) Hon är alltid ärlig och kan säga ifrån på skarpen. Men hon är alltid rättvis och har ett stort hjärta av guld.
Min syster är inte bara min syster utan min allra bästa vän. Ingen kommer någonsin komma i närheten av hennes betydelse. Jag älskar henne så otroligt mycket och beundrar henne, för hon hanterar allt hon tar för sig med glans! Hon är en underbar mamma till en underbar pojke, hur kan han annat bli när han har henne att brås på? :)
Hon är en förebild! Om fler var som min syster så skulle världen vara en mycket bättre plats att leva på. ♥
Man kan alltid lita på att hon är tyst om allt som sägs till henne. Alltid!
Hon ställer alltid upp och har alltid funnits där för mig. Hela mitt liv. Hon har hjälpt mig ett antal gånger med så väldigt mycket. Jag önskar att jag en dag kan hjälpa henne och finnas där för henne på samma sätt som hon varit där för mig.
Jag älskar dig väldigt mycket syster!
Så därför är min syster den absolut bästa systern i hela världen.♥

Nu sitter jag och klipper med ögonen... jag är helt slut ikväll. *ler*

Godnatt världen och sov så gott! Vi ses imorgon. :)


Alla hästar hemma??

Är fortfarande hemma hos min mamma, för idag var sista dagen hantverkarna var hos henne och höll på.
Till historien hör att hon väntar på en leverans med ved. Hem till sig nu i veckan.
Helt plötsligt ringde telefonen. Eftersom hon inte var hemma så svarade jag.

Jag: Ja, det är Jonna.
Han i telefon: Ja, hej... Har jag kommit till Rosén?
J: Ja
H: Ok, några grannar till er skulle också ha ved hemkört den här veckan, men jag vet inte vad de heter. Har du något telefonnummer till dem?
J:Öööööh.... (ser nog lika frågande ut som jag låter) Vet du inte alls vad de heter? (tittar runt bland de 10 närmaste husen)
H: Nej, jag har inget namn. Men de har ringt på min mobil.
J: Jaha? Men ser du inte numret där då?
H: Jag vet att din mamma har beställt ved av en annan samtidigt som dem innan.
J: Ööööh.... Ok? (börjar tänka på vilka som har ved utanför husen) Kan det vara Kicki och Roger?
H: Ja du, inte en aning... men det kan det nog vara... Har du numret till dem?
J: Ja visst. (ger honom numret) Hoppas det är dem det gäller nu då...
H: *skrattar* Ja, det får vi verkligen hoppas.

Det går några minuter, så ringer det igen.

Jag: Ja det är Jonna...
Han i luren: Ja hej, är det hos Rosén det här?
J: Ja...
H: Ja, det är jag med veden igen...
J: Ja....?
H: Det var ju er jag skulle prata med! Det är ju er jag ska till!

Så berättade han att han bara ville säga att han kommer imorgon och lämnar veden...

Undrar om han har alla hästar hemma... Undrar om mamma får någon ved... *skrattar*


Who told?? I told!!

Idag kom hantverkaren tillbaka...
Jag bara fick lov att berätta det för honom. För han hade samma byxor på sig... UTAN att ha tvättat dem!!! Jag kunde inte låta honom gå runt med dödråtta-slem på dem!
Det visade sig att han hade fobi mot döda djur, så han kastade sig i bilen och åkte och köpte nya byxor!

Så nu mår han lite bättre igen med nya byxor. Och jag mår bättre när jag slipper gå och tänka på att han har död råtta på sina kläder. :)

En sak jag undrat över de här senaste veckorna...

De säger ju att vi svenskar är så dåliga på att tvätta händerna att den vanligaste smittan är feces oral dvs bajs i munnen. Vi tar i ett dörrhandtag där någon annan precis tagit som inte tvättat händerna efter toalettbesöket. Sen kliar vi oss kanske i mungipan eller bara drar lite med fingrarna runt munnen när vi tänker... Och vips så har vi någon annans e-coli bakterier i munnen. Helt naturliga bakterier som alltid finns i våra tarmar, men kommer de upp i munnen så får vi lätt magsjuka m.m.
Ganska så äckligt när man tänker på det.

Men under några veckor har jag nu konstaterat att massor med människor faktiskt inte tvättar händerna när de varit på toa!
Jag trodde faktiskt att det var något som man gjorde automatiskt.

Så jag antar att det är något man borde prata mer om? Få människor att tvätta händerna mer.
Eller får vi en nation med bakteriefobiker då?


Regn och döda möss!

Några hantverkare har varit hemma hos mamma och arbetat med att lägga nytt tak och byta panelen runt om huset.
De skulle dessutom fixa regnrännorna runt om.

Idag regnade det... Det rengade mycket... Och vad händer?? Jo, det pissar vatten över hela väggen och ner över fönstrena på både fram- och baksidan.
Rännorna är ju då ur funktion så att säga. Trots att de sa att de var klara med arbetet...
Så de fick helt enkelt komma ut och titta på rännorna.

De konstaterade att de skulle göra något åt dem. (tack och lov!)

Så skulle de rengöra ett rör på baksidan, som det tydligen blivit stopp i... Det var som en äcklig svart propp i halva röret som de tog ur. Den lossnade och for ner över ena arbetaren tillsammans med en massa regnvatten. Jag tyckte så synd om honom... Och än mer synd om honom tyckte jag när vi upptäckte att det luktade häck och humbug om det!!
Sen upptäckte jag och mamma det värsta av allt när de hade åkt... I den svarta illaluktande sörjan... Låg en rutten mus!!! *mår illa*
Stackars hantverkaren... Nu står jag i valet och kvalet om jag ska berätta eller inte imorgon när han kommer...

Jag vet faktiskt inte om jag skulle vilja veta en sån sak i efterhand... Eller så skulle jag det??


Dagens måbra klipp!

Ja, jag mår jättebra när jag ser det här klippet! :)

Det sprider en glädje i kroppen på mig och jag blir på så bra humör!
Medryckande och underbart! Sätter ett leende på läpparna! :)





Se och le! :)

Ljuvligheter...

Jag var hemma hos min vän Cattis idag och blev bjuden på grillat! :)
En annan av mina vänner, Victoria var också där. Det var helt underbart god mat! Grillad kyckling med grönsaksspett och potatisgratäng. Till det serverade hon en grönsallad med ädelost och björnbär i. Supergott! :)
Vi åt, satt, satt och pratade och hade väldigt trevligt! Kvällen avslutades med att vi spelade brädspel.
Tack både till Cattis och Victoria för en jättetrevlig kväll!

Och så till ljuvligheterna...

Cattis dotter sandra har en kanin som fått ungar. Nu är ungarna 20 dagar gamla. Så ljuvligt söta de är!!

Jag bara måste bjuda på bilder av dem! :)

                                                

                                             

1:a maj...

Första maj är arbetarrörelsens internationella högtidsdag som firas sedan 1890 på initiativ av andra internationalen, bland annat till åminnelse av Haymarketmassakern 1886. Denna dag firas runt om i världen av olika arbetarpartier och fackföreningar med demonstrationer och möten. I Sverige har traditionen avtagit i stor grad sedan början av 1900-talet då arbetarna främst demonstrerade för rösträtten.


Haymarketmassakern (engelska: Haymarket Riot) inträffade i Chicago i maj 1886 när strejkande anarkistiska arbetare demonstrerade för 8 timmars arbetsdag på torget Haymarket. 200 poliser ingrep och började upplösa demonstrationen, när plötsligt någon kastade en bomb från en sidogata.
I det kaos som följde började polisen och några arbetare beskjuta varandra. När röken skingrat sig hade sju poliser och 21 arbetare sårats dödligt.


8 anarkister och strejkledare greps och åtalades för att ha medverkat till att en bomb kastades mot polisen. Fyra av de dömda hängdes. Louis Lingg begick självmord i fängelset, medan guvernören i Illinois Richard James Oglesby omvandlade två dödsstraff till livstida fängelsestraff. När processen några år senare togs upp på nytt blev det uppenbart att ett justitiemord hade begåtts - inga bindande bevis för brott fanns. De tre överlevande släpptes ur fängelset, medan de redan avrättade blev martyrer för arbetarrörelsen.
Till minnet av Haymarketanarkisterna antogs den första maj som arbetarrörelsens internationella kampdag.

Vart tog våran kamplusta vägen??
När min mamma var ung på 60- och 70-talet, så demonstrerades det för fullt! Kvinnor upp till kamp var en slogan som slog hårt. Knutna nävar sjöng Sången om Stalin, Det är något konstigt med friheten, Arbetarbröder och Balladen om Ho Chi Minh. Hippiekulturen var i allra högsta grad levande... Min mamma har berättat att vissa av hennes kompisar åkte till någon ö utanför englands kust, enbart för att röka hash! *Skrattar*
Nästan alla kämpade för något...
Men idag... Vad kämpar vi för idag?? Vi skickar på sin höjd runt e-mails med listor som någon vill att man ska skriva på i protest... När blev vi så lama? När tappade vi bort passionen i våra liv??
Tillsammans är vi starka! Stod det på plakat som folkmassorna bar med sig... Men vart är alla nu? När började vi drabbas av denna hopplöshet som lamslår så många idag? För pratar man med ungdomar så möts man ofta av samma svar: Det är ingen idé...



OS-medaljörerna på 200 meter, Tommie Smith och John Carlos, höjde sina knutna nävar i protest mot diskrimineringen av svarta i USA. Året var 1968. Och de fick betala för att de protesterade, de visste att de skulle få betala för det. Men de gjorde det ändå.

Vad var det som hände?


RSS 2.0